Syftet med denna studie var att beskriva vilken upplevelse sjuksköterskor hade av att ge omvårdnad till patienter med annat etniskt ursprung, samt att beskriva hur denna patientgrupp upplevde omvårdnaden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades. För sjuksköterskor upplevdes kommunikationsproblem som stressande och frustrerande. Vidare upplevde sjuksköterskor att information måste förenklas och komprimeras när det finns en språkbarriär för att patienten skulle förstå. Patienter å sin sida upplevde att det var svårt att förmedla sina behov när de inte talade samma språk som sjuksköterskan.

Domesticerade djur separeras ofta abrupt från sin mamma efter födseln och ofta mycket tidigare än när den naturliga avvänjningen skulle ske. Naturligt sker avvänjning hos nötkreatur mellan 7 och 14 månader. De mjölkproducerande djuren separeras dock från sina ungar direkt efter födseln på de flesta gårdar i Europa och Nordamerika. Detta påverkar både ko och kalv. Förutom att de separeras från varandra innebär ofta separationen ytterligare stressfaktorer som nya fysiska miljöer och sociala förändringar. Kor som separeras från sina kalvar efter 4 dagar vokaliserar mer än kor vars kalvar är yngre vid separationen.

Demens är en allmän benämning på olika sjukdomstillstånd i hjärnan. Några symtom vid svår demens är minnesstörning, oförmåga att tala, oro och aggressivitet. Musik är en naturlig ingrediens i livet. Studier visar att svårt dementa personer med ett oroligt och aggressivt beteende lugnar ner sig signifikant med hjälp av musik. Syftet med studien var att beskriva musikens positiva effekter i omvårdnaden för personer med svår demens.

Demens är en allmän benämning på olika sjukdomstillstånd i hjärnan. Några symtom vid svår demens är minnesstörning, oförmåga att tala, oro och aggressivitet. Musik är en naturlig ingrediens i livet. Studier visar att svårt dementa personer med ett oroligt och aggressivt beteende lugnar ner sig signifikant med hjälp av musik. Syftet med studien var att beskriva musikens positiva effekter i omvårdnaden för personer med svår demens.

Oro/ångest är vanligt förekommande bland äldre. Det blir allt fler äldre och på alla äldreboende.Depression och ångestsjukdomar hos äldre är vanliga och det finns en underdiagnostisering ochdärmed en underbehandling. Specifik behandling av oro/ångest förutom läkemedel är intesjälvskrivet. I omvårdnaden har man med beröring en unik möjlighet att stödja, lindra och trösta.Syftet med uppsatsen var att ta reda på effekter av beröring/taktil massage på äldre icke dementapatienter inom äldreomsorg. Metoden byggde på litteraturstudier där artiklarna söktes i databasenCINAHL samt manuellt i tidskrifterna Vård i Norden och Journal of Advanced Nursing.

Bakgrund: Föräldrar vars barn ska genomgå anestesi och operation önskar stödja barnet på bästa sätt inför detta. Samtidigt är de själva ofta oroliga. Oro hos föräldrar och oro hos barn tycks hänga samman, likväl som en lugn förälder tycks kunna vara till hjälp för ett oroligt barn. Syfte: Att belysa vad anestesisjuksköterskan kan bidra med för att svara an till föräldrars önskan att vara till stöd för sitt barn under den pre- och intraoperativa perioden, och därmed främja hälsa och välbefinnande hos dem båda. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats.

Den erfarenhet vi har från skolans verksamhet är att det ofta är oroligt i klassrummen, oron i klassrummen försämrar inlärningssituationen för många elever. Vi ville med vårt arbete förbättra inlärningssituationen i klassrummet genom att minska oroligheterna med hjälp av fysisk aktivitet och samtal. Vi har med observationer och intervjuer studerat om vårt utvecklingsarbete fått avseende effekt. Kan fysisk aktivitet leda till att oroligheterna minskar och vilket leder till att eleverna arbetar med det som de ska, det vill säga inlärningssituationen förbättras. Vi observerade 26 stycken elever i år 3-4, samt intervjuade fyra elever från denna klass.

Na?r en fo?ra?lder drabbas av cancersjukdom blir a?ven barnen pa?verkade. Tidigt i livet utvecklar barn en ra?dsla av att bli o?vergiven av sin fo?ra?lder. Da? en fo?ra?lder drabbas av sjukdom kan barnet uppleva det som ett hot eftersom barnet a?r oroligt o?ver att fo?ra?ldern kan do?.

Syftet med uppsatsen har varit att belysa fenomenet ?mucksjuka? som kan drabba en intagen på fängelset när denne närmar sig frigivning, samt att svara på varför intagna på anstalter drabbas av detta fenomen. Den intagne har en tendens att hamna i ett depressivt, stressigt, oroligt och otåligt tillstånd. Till min hjälp har jag använt mig av olika teorier om institutioner, stress, stigmatisering och disciplinering, och hur livet i ett fängelse i Sverige kan se ut. Jag har även genomfört kvalitativa intervjuer av intagna och personal på olika anstalter.

Background: Children frequently exhibit high levels of distress while undergoing routine blood sampling or injections. If the child is not treated with appropriate care, the feelings of distress may increase over time and result in needle-phobia. Objective: The purpose of this study was to describe nurses´ possibilities to relieve distress in children undergoing needle sticks. Method: A systematic literature review was conducted through database search and screening of reference lists. Ten research articles with a quantitative approach were included, coded for quality and then analyzed.

Placentan (livmoderkakan) är ett metaboliskt viktigt organ och under opiat och kokain missbruk påverkas placentan negativt och det påverkar fostrets normala utveckling. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur placenta och foster påverkades av opiater och kokain samt om det fanns någon specifik behandling för foster och barn före respektive efter förlossningen. Nio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt SBU:s analysmodell. Resultaten visade att acetylkolinfrisättningen och den viktiga aminosyratransporten till fostrets blodomlopp hämmades vid opiat och kokain missbruk. Detta resulterar i tillväxthämning hos fostret som ger lägre födelsevikt, mindre huvudomfång, kortare barn samt att de föds med neonatal abstinens symtom (NAS) i varierande styrka.

Uppsatsen är en komparativ studie av konfliktlösningen i Indonesiens provinser Aceh och West Papua. Att förstå och förklara de likartade fallens olika utslag i konfliktlösning har varit huvudsyftet med studien, då Aceh idag uppnått fred medan Papua är mycket oroligt trots likartade försök från regeringens sida till konfliktlösning i provinserna. Ytterligare syften har varit att applicera lärdomar från Aceh attraktiva för Papua, liksom att generellt kunna identifiera svagheter och styrkor i konfliktlösning. Human needs -teorin har utgjort det teoretiska ramverket med fokus på mänskliga behov som säkerhet, identitet, erkännande och politiskt deltagande, vilka bör vara föremål för konfliktlösningen, samt vikten av en medlande tredje part. Special Autonomy Law applicerades på provinserna 2001 utan större framgång delvis, p.g.a.

Syftet med vårt arbete är att beskriva hur klassrumsinteraktionen kan se ut i en gymnasieklass och belysa elevers perspektiv på ordning, arbetsro och undervisning. För att få en uppfattning om hur interaktionen kan se ut i ett klassrum och hur den kan påverka ordningen i klassrummet har vi observerat två gymnasieklasser. Genom att intervjua fyra elever ur vardera klass har vi sökt svar på hur eleverna själva ser på ordning, arbetsro och undervisning. Den empiriska delen består således av observationer och intervjuer av elever i två gymnasieklasser. De resultat vi har kommit fram till är att ordningen och arbetsron i klassen påverkas av interaktionen i klassrummet.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka faktorer pedagogerna anser är möjliga och viktiga att arbeta med för att skapa ett fungerande klassrumsklimat. Studien undersöker även varför och för vem klassrumsklimatet skall fungera enligt pedagogerna. Undersökningen har genomförts på grund av våra skilda upplevelser av klassrumsklimat under vår verksamhetsförlagda tid. Varför är det oroligt i ett klassrum medan det inte är det i ett annat klassrum? Varför fungerar samarbetet och klassrumsklimatet i vissa klassrum medan det inte gör det i andra klassrum? Detta har vi diskuterat och funderat över vad det kan bero på.

I arbetet inom vård och omsorg kommer sjuksköterskan i stort sett på varenda arbetsplans i kontakt med personer med demenssjukdom, som ofta är mycket vårdkrävande då de kan uppträda aggressivt och oroligt. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur personer med demenssjukdom behåller sin värdighet i det vårdande mötet med hjälp av musik (i musik ingår även sånt) och beröring. Studien är en litteraturstudie och utgår ifrån en kvalitativ metodansatse. analysmetoden har varit en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att personer med demenssjukdom som är agiterade och aggressiva blir lugna och harmoniska, mer samarbetsvilliga och självmedvetna när mysik spelas för dom.